11 månader idag

publicerat i Nora 9-12 månader;
En månad kvar tills vår lilla prinsessa blir ett år! Herregud, det är nästan overkligt! När Nora var nyfödd, eller låg i magen för den delen, hörde jag så ofta "ta vara på tiden, det går så fort". Så fort kan det väl inte gå, tänkte jag. Men jo visst, det kunden den! Det känns som igår när jag började klocka mina verkar, när vi åkte in till sjukhuset och när vi fick möta vår lilla tjej för första gången. Men det är 11 månader sedan, helt galet. 
Fina bilder som pappa tog idag ♥ Stora tjejen som kan stå så fint helt själv!
Vid 11 månader

- På min 11 månadersdag väger jag 8735 gram och är hela 72cm lång! Det betyder att jag fortfarande inte helt har gått över till 74 i kläder, men det är väl egentligen de som sitter bäst även om jag fortfarande använder mycket i 68.
- Det största som har hänt sedan 10 månaders inlägget är att jag har tagit ett par steg helt själv! Jag tog ju ett steg som mamma skrev om i ett inlägg, men efter det har jag vid två tillfällen tagit 2 steg helt själv! Jag är fortfarande tryggast när jag får hålla i någons hand, men jag jobbar på det där med att gå!
- Nu kan jag stå utan stöd länge! Jag kan till och med dansa lite medan jag står och det tycker mamma är så kul!
- Jag har sedan någon veckas tid tillbaka slutat med mitt nattmåltid som jag hade runt 04-05 på natten. Mamma och pappa tycker det är så skönt, för nu behöver de bara komma in ett par gånger efter kl 04 för att ge mig nappen istället för mat. 
- Jag sover liite längre på morgonen nu också, till ca 06-06.30. Jämfört med 05 som det var en period. När jag vaknar, ställer jag mig upp i sängen och säger antingen "ma-ma, maa-maa" eller "pa-pa, pa-pa", då kommer en av de in och hämtar mig, tar med mig in i deras säng och så myser/halvsover vi till ca 07 innan vi går upp. Jag vaknar alltid upp som en sol och är lika glad varje gång jag ser mamma eller pappa komma in genom dörren.
- Den där tredje tanden som mamma snackade om börjar de tvivla lite på.. De som var så säkra! Men den är nog där, bara att de inte känner den. Men jag tycker inte om när de ska känna efter, då brukar jag vrida bort huvudet eller vifta med armarna. Vad spelar det för roll om de känner tanden eller inte? Det är ju min tand, inte deras! 
- Jag har ett litet lamm som pappa har köpt till mig som heter Lilla Bää. Den är så söt och mjuk! Och när pappa säger "Hvor er lille bæ?" så tittar jag mig alltid runt tills jag hittar mitt lilla lamm och så smilar jag! 
- Jag vet egentligen inte varför jag har så många leksaker, för jag leker helst med allt annat än de! Jag älskar att leka titt-ut bakom gardinen och jag älskar att åla runt under soffbordet! Det är också kul att stå vid kortsidan på soffan och leka titt-ut. Det är jag som reser mig upp och ner, och så säger mamma eller pappa tittut! Detta kan jag göra lääänge! 
- Jag älskar att åka i vagnen och se mig om! Alltid när vi sitter på t banan så flörtar jag med de som sitter runt mig! Jag charmar alla, säger mamma och hon får ofta höra "Gud så söt hon är!" Hihi! 
- Nu börjar mitt hår bli långt och tjock (om man jämför med hur lite jag hade när jag var ny i världen) så pappa har köpt en rosa liten rosett till mig som är så fin! 
- Jag är inte lika mammig nu som jag var under den där perioden som mamma skrev om.. Men den är inte helt borta heller, för när jag är trött eller ledsen kryper jag bort till mamma och vill komma upp i famnen. Och nu när mamma har börjat jobba så saknar jag henne (även om pappa är världens bästa) och då brukar jag säga "mamma, maamaa" och krypa runt på golver och se mig om, men det brukar gå över ganska fort.. 
- Jag äter det mesta och är inte rädd för att smaka något nytt - tvärt om! Jag har inte fått smaka så mycket sötsaker, precis som det ska vara, men mamma har lovat att jag ska få smaka kaka på min ettårsdag och det längtar jag till! Mamma tror att jag kommer svara med ett stort "MMMHH!"
 
 

Första steget?

publicerat i Nora 9-12 månader;
Igår kunde vi känna Noras tredje tand! Precis som vi hade gått och väntat på. Hon har inte varit lika plågad som med de två första, tack och lov, så jag hoppas att det blir lättare och lättare för varje tand. Ibland kan hon gråta som bara den och vi antar att det är tanden som spökar, men en kall morot brukar hjälpa fint. 
Hon har ju blivit en mästare på att stå! Men bara när hon själv får resa sig upp, aldrig när vi prövar att "ställa henne". Hon reser sig till stående ställning och släpper taget - och där står hon. Och idag gjorde hon något som fick mig att börja gråta! Hon tog ett steg, helt själv! Hon stod upp och plötsligt satte hon den ena foten framför den andra. Jag vet egentligen inte om det räknas om det första steget, men det var ju å andra sidan ett steg fram? Helt obeskrivlig känsla från världens känsligaste mamma som gråter för allt och jag kunde inte stoppa tårarna. Världens bästa tjej ♥
Goaste tjejen som ligger och myser på mammas ben ♥ 
Det känns i luften som att hösten är på väg, något jag både gillar och inte gillar. Det är alltid trist att säga farväl till sommaren men både Karl och jag gillar hösten. En härlig höstdag, med sol och frisk luft, färgglada träd och tända ljus som lyser upp de mörkare kvällarna - det är svårslaget. Sen att jag har fått jobb hos Elixia, som jag så gärna ville ha, känns som en perfekt start på denna hösten. Att få komma igång och jobba igen och möta människor känns riktigt kul även om jag kommer att sakna att vara hemma med Nora. Jag vet att hon är i trygga händer hos pappa, men visst kommer det kännas konstigt att inte få vara med henne hela tiden. Desto mer kommer jag att uppskatta helgerna, när hela familjen kommer att vara hemma tillsammans. Mina dagar har ju varit lite som lördag hela veckan i ett års tid nu, så det ska faktiskt bli lite skönt att få ha en vanlig vecka, med vardagar och helg igen.

Mammaträff

publicerat i Nora 9-12 månader;
Jag har sagt det ett par gånger den senaste tiden, att Noras tredje tand måste vara påväg, men ingenting tand har kommit fram. Men nu är vi nästan helt säkra på att den tredje är påväg! Hon sover sämre, vill bita i allt - helst morötter, den typiska tandbajsen som hon hade förra gången är tillbaka och jag tyckte att jag såg ett mörkare streck där tanden ska komma, men jag är inte säker. Det är inget riskorn, utan en mörkare grop som kommer innan riskornet. Så var det i alla fall förra gången. Det är inte ofta hon låter oss känna eller se i munnen, så jag kan ha tagit fel. Men det är väl dags nu tänker jag, ett par månader sedan tand nummer två tittade fram, så tredje borde vara runt hörnet. 
Nora har sedan igår börjat gå med bara stöd i ena handen! Det är inte lika stabilt som när vi håller henne i begge händerna, men det är stora framsteg! Håller vi henne i begge händerna så springer hon fram! Här hemma går allt i 100, ingen vila bara lek! 
Idag har jag och Nora mött två av mammorna från mammagruppen och deras små (eller stora som de börjar bli) Elias har precis fyllt 1 och tagit sina första steg. Herregud, jag kommer ihåg första gången vi möttes, Nora var 4 veckor. Idag är alla närmare året och det är så kul att se utvecklingen hos alla. Vi satt ute i gräset, åt lunch och de små fick leka. Kanske Nora sover som en stock inatt, om inte tänderna spökar då. För hon var i alla fall helt slut när vi åkte hem igen.

Halmstad, sol och mammas tjej

publicerat i Nora 9-12 månader;
Äntligen skiner solen idag efter en hel dag med regn igår. Och solen blev vi bortskämda med när vi var nere i Halmstad förra veckan. Helt underbart att kunna vara på stranden, leka i trädgården och känna värmen och den friska luften nu i slutet av sommaren. Det var underbara dagar hemma och som alltid skulle jag vilja stanna längre, men så är det. Nora älskade i alla fall att få vara på stranden och sanden och Nora blev bästa vänner. Hon tyckte att det var så mysigt att krypa runt i sanden, ta i den och bara vara. Vattnet var också såklart en favorit, att få doppa tårna och spralla. Även om vi hela tiden fick passa så att hon inte stoppade i sig sand, snäckor och tång så njöt vi alla lika mycket. 
Det är en riktig liten mammatjej vi har här hemma som jag nämde tidigare. Hon vill helst bli buren eller sitta i mammas knä hela tiden och säger "mamma, maaamaa, mama" ett par gånger varje dag, minst. Hon vill helst att mamma matar med flaskan innan hon ska sova och ja, det är mamma för det mesta just nu. Både sött och lite jobbigt, då jag ibland inte får gjort annat än att bära på henne. Men det är också otroligt mysigt att hon äntligen säger mamma och inte bara pappa som hon gjort i flera månader nu. Att hon känner sig trygg hos mig gör ju såklart att det värmer i mitt hjärta, det är ju precis så det ska vara. 
Nora har också börjat ställa sig upp helt själv! Hon klättrar upp på mina ben, tar sats och reser sig upp. Sen står hon där ett par sekunder, helt själv, innan hon sätter sig ner på rumpan med ett bums. Så de där första stegen är nog inte långt ifrån nu..