Da, blah, nana, aaah

publicerat i Nora 12-18 mån;
När man ska bli mamma för första gången så föreställer man sig hur livet kommer till att bli, man har läst och hört hur livet som mamma är och man skapar sig en uppfattning. Men det är först när man blir mamma på riktigt som man förstår hur underbart det är och att det inte är i närheten av det man hade föreställt sig. Man lär sig också med tiden vad man sätter extra stor pris på. Som när Nora var nyfödd, då somnade hon på oss mer eller mindre varje dag. Hon kunde somna i min famn när hon ammade, hon somnade på våra magar när vi satt i soffan och kunde egentligen somna nästan var som helst. Men just de där stunderna när hon somnade på ens mage, i ens famn, det var liksom en vardag och även om det var så mysigt så var det inget man tänkte över. Det var ju så varje dag. Men när hon blev några månader så var det väldigt sällan som hon gjorde det och först då insåg jag hur mycket jag saknade det. Och ni kan säkert förstå varför jag tar upp detta nu? För någon dag sen var Nora otroligt mammig och ville vara nära hela tiden. Hon ville upp i famnen och känna mammas trygghet. Så när jag satt där på golvet la jag henne i min famn och på bara några sekunder så somnade hon. Jag tänkte att det inte ville vara så länge så jag njöt så mycket jag kunde av det ögonblicket som nästan aldrig händer längre. Men när det hade gått 40 min och jag började få ont i ryggen lyfte vi in henne till sängen där hon fick sova vidare. Hade det inte varit för att jag satt obekvämt hade jag kunnat sitta där med henne, sovandes i famnen, huuur länge som helst! Det gäller verkligen att ta vara på alla ögonblick nu när de är små, för det är så mycket som händer från dag till dag att man aldrig vet när man får uppleva detsamma igen! 
Busfia har den sista veckan börjat spela med sitt finger på läpparna. Förstår ni vad jag menar? Haha, det är så sött och jag skrattar bara jag tänker på det. Hon springer runt på golvet och gör massa ljud med hjälp av sitt finger och munnen. Blu blu blu, låter det. Ibland får vi också lov att spela på hennes mun med våra fingrar och det är bara så sött! Sista dagarna har hon också börjat med en grej. Hon kisar med ögonen, rynkar på näsan och så andas hon tungt genom näsan, ut och in. Det är svårt att förklara i ord, men jag vet att jag gjorde så när jag var liten och hon är så lik mig när jag var liten när hon gör så! I vilket fall så är det väldigt sött, precis som allt annat hon gör! 
Det är mer och mer ord som kommer ut av hennes mun nu också. "Gapum gap" säger hon ofta men det är ett ord vi inte helt klarar att förstå vad det betyder. Men kanske vi klarar att tolka det en dag? Dä tror vi betyder Där, för hon pekar gärna på saker och säger Dä. Som när vi för exempel säger "Var är lyset" (Lys är Ljuset/lampan på norska) så pekar hon upp i taket och ibland så säger hon också Dä! Men annars är det massa av "Daaa, blaa, nanana, mmmmh, aaah" och sånna där typiska bebisord som sprudlar ut av hennes lilla mun varje dag!  Det har också hänt att vi har frågat henne någonting och hon säger Neh, som vi då tror betyder nej. Det kommer antagligen från att det är väldigt mycket "Nej Nora" nu om dagarna.. När vi frågar "Hur stor är Nora?" så sträcker hon upp båda armarna i taket och ler stort. 
 
Långt inlägg idag, men så blir det när det händer mycket och jag inte är så duktig på att skriva ofta. Det viktigaste är dock att jag får skrivit ner det, så att vi aldrig glömmer det. 
 
 

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av mormor och morfar:

Här händer det grejer:) Det är verkligen bra att du skriver på bloggen, både för nära och kära, men också för er egen skull. Det går fort!! Njut varje sekund, snusa i nacken och känn doften av er lilla tjodda, känn den mjuka hudet och de små händerna och fötterna.
Kul att hon härmar ditt fnysande från när du var liten:) Längtar!!!

2:a kommentar, skriven , av mormor:

Glömde kommentera de helt underbara bilderna:)

Kommentera inlägget här :